Vi tände ljus för dig. Igår var vi där. Grät. Det var vackert. Sorligt. Att tända ljus för någon som borde varit där, känns konstigt. Det är konstigt. Att du inte är med, gör ont. Din frånvaro, ekar. Skaver, som en ny sko. Vi måste gå in den. Vare sig vi vill, eller inte. Det var du som valde. Inte vi. Inte jag. Inte någon, bara du. Jag vill inte förstå. Det gör ont att minnas, men det är det enda vi har. Tänka framåt är värre. För där är inte du.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar